Sammanfattning

 

Detta är informationspåverkan

Fri debatt, åsiktsskillnader och försök till att övertyga människor är viktiga delar i ett välfungerande demokratiskt samhälle. Men vad händer när någon fabricerar bevis, använder falska experter eller argumenterar på ett avsiktligt missledande sätt? Sådan kommunikation är skadlig för samhället och ett problem för den demokratiska processen.

En lämplig respons utgår från fakta, källkritik och yttrandefrihetens principer i syfte att skydda vårt demokratiska samhälle.

I de flesta demokratier finns en fri och levande politisk debatt där enskilda medborgare, journalister, akademiker och representanter från civilsamhället ser det som sin uppgift att utöver den viktiga granskningen av makten också påvisa fall av uppenbart felaktig och vilseledande information. Statliga aktörer kan stötta arbetet genom att exempelvis ge ekonomiskt stöd och bidra med att korrigera felaktigheter kopplat till den egna verksamheten. Detta system har länge tjänat demokratier väl, i alla fall i teorin. Men dagens debatt om falska nyheter antyder att systemet präglas av sårbarheter, vilka främmande makt utnyttjar genom informationspåverkan.

Informationspåverkan är potentiellt skadlig kommunikation som främmande makt eller deras ombud ligger bakom, medvetet eller omedvetet. Informationspåverkan används för att stödja främmande makts agenda och utformas så att de utnyttjar uppfattade sårbarheter i samhället.

Det handlar om en medveten inblandning från främmande makt i inomstatliga angelägenheter där försök görs att skapa misstro medborgare emellan samt mellan medborgare och stat. Genom att studera ett samhälle, dess motsättningar, kontroverser och utmaningar riktas insatserna mot dessa sårbarheter i syfte att öka splittringen i landet.

Informationspåverkan kan genomföras som enskilda aktiviteter eller som en del av en större påverkanskampanj. I det senare fallet används ett brett spektrum av tekniker från och utanför kommunikationsfältet. Utöver kommunikativa verktyg används allt ifrån diplomatiska och ekonomiska sanktioner till militära styrkedemonstrationer för att påverka samhället.

Informationspåverkan präglas av en viss tvetydighet. Det innebär att det ibland är svårt att avgöra vad som är ett äkta inslag i samhällsdebatten. Politiska debatter kan vara känsliga, obekväma och ibland till och med smutsiga. Det är en naturlig del av den demokratiska processen som bygger på öppenhet och möjlighet till debatt mellan personer med olika åsikter. Men en sådan diskussion blir svår att föra på ett produktivt och konstruktivt sätt om främmande makt introducerar vilseledande information i syfte att störa och styra samtalet.

Det är viktigt att komma ihåg att en avsändare inte automatiskt sympatiserar med främmande makt enbart för att denne uttrycker liknande åsikter. Det är viktigt att understryka att inom informationspåverkan används vilseledande metoder systematiskt i syfte att underminera demokratin. En grundläggande princip vid mötandet av informationspåverkan är därför att värna den fria debatten, yttrandefrihetens principer och det demokratiska samtalet – detta kan inte nog understrykas – även om det försvårar uppgiften.

Användandet av påverkanstekniker

PR, marknadsföring, diplomati, opinionsjournalistik och lobbyverksamhet är exempel
på accepterade sätt att påverka människors åsikter och beteenden. Informationspåverkan efterliknar dessa, men kan också inbegripa smutskastning i olika former och använder teknikerna för att vilseleda, som att medvetet ljuga eller fabricera information.

Stör den offentliga debatten

Främmande makt använder informationspåverkan för att influera områden och debatter när de gynnas av detta. Detta kan göras både direkt och indirekt, genom allt från öppen propaganda till dold finansiering av grupper i civilsamhället som går främmande makts ärenden. Genom att störa offentlig debatt kan vår bild av opinionsläge eller tankeströmningar förändras och därmed påverka beslutsfattande.

Agerar i egenintresse

Informationspåverkan syftar till att uppnå särskilda mål som gynnar en främmande makt. Målet kan utgöras av allt från att destabilisera ett samhälle politiskt, att hindra specifika beslut från att fattas eller att skapa polarisering mellan grupper i samhället.

Utnyttjandet av sårbarheter

Alla samhällen har sina utmaningar. Ibland består dessa av spänningar mellan olika grupper, ojämlikhet, korruption, säkerhet eller andra centrala frågor i samhället. Inom informations- påverkan identifieras och utnyttjas dessa sårbarheter systematiskt.

Så utnyttjas samhällets sårbarheter i informationspåverkan

Föreställ dig att våra åsikter uppstår till följd av en rationell process. Det börjar med att någonting händer eller att ny information blir känd. Vittnen, forskare, tjänstemän och andra individer med trovärdighet inom ett område tolkar eller förklarar situationen utifrån ett större sammanhang. Media plockar upp beskrivningarna och sprider dem vidare genom sina kanaler. Informationen når på så sätt olika samhällsgrupper, både online och offline, inklusive dig. Självklart fungerar inte opinionsbildning riktigt så här i praktiken, men i stora drag är det så processen för opinionsbildning i ett demokratiskt samhälle kan förstås.

Denna process bygger på några enkla principer. För det första är den beroende av att händelsen eller informationen är korrekt och att den bygger på fakta. Vidare utgår den från att påståendet är verifierat av trovärdiga källor i form av verkliga människor vars anseende kommer att undermineras om de talar osanning. Det förutsätter att de medier som plockar upp berättelsen är balanserade i sin bevakning, att de dubbelkollar fakta och källor och att de strävar efter att tjäna allmänhetens intresse. Vi förväntar oss även att samtalen i de olika samhällsgrupperna tar hänsyn till olika röster och åsikter samt att man för en konstruktiv debatt innan några slutsatser dras.

Informationspåverkan utnyttjar tillfällen när opinionsbildningen avviker från den process som beskrivits ovan. Genom opportunistiska, kreativa och tekniskt avancerade metoder kan främmande makt rikta sina påverkanstekniker mot processens sårbarheter i syfte att kompromettera informationsflödet. De identifierar sårbarheter i opinionsbildningsprocessen, i hur kritisk information färdas genom medielandskapet och med utgångspunkt i hur våra hjärnor bearbetar information.

Fakta kan förfalskas eller manipuleras. Falska experter kan kallas in och vittnen kan mutas eller hotas. Nyhetstjänster kan drivas som ensidiga propagandakanaler och det digitala offentliga samtalet kan föras mellan automatiserade botar som skapar en skenbild av en livlig offentlig debatt. När dessa aktiviteter genomförs avsiktligt, ibland i form av koordinerade kampanjer i syfte att underminera demokratiska processer, kan vi inte alltid förlita oss på ett självsanerande system. Det är sådant här som du som journalist måste ha kunskap om och förståelse om för att kunna göra korrekta bedömningar av till exempel tips, nyhetsvärdering av flöden på sociala medier och källkontroll.

Sårbarheter i mediesystemet

Det moderna mediesystemet har flera sårbarheter, särskilt i förhållande till samtidens föränderliga tekniklandskap, nya journalistiska affärsmodeller och den tilltagande mängden alternativa nyhetskällor online. Allt från förfalskade brev och manipulerade bilder till klickjakt, algoritmer och botar på sociala medier gör mediesystemet sårbart för den som vill utnyttja det för egen vinning. Detta oavsett om det drivs av ekonomiska eller politiska motiv, eller helt enkelt för att se om det går.

Sårbarheter i opinionsbildningen

Opinionsbildning har alltid varit sårbar, exempelvis utifrån tanken om social bevisföring, det vill säga vad någon påstår sig ha upplevt själv. I dagens informationsmiljö, där falska konton på sociala medier och troll snedvrider debatten online, är det lättare än någonsin att fabricera sociala bevis, provocera, väcka ilska och upprördhet. Detta bidrar till att polarisera den politiska debatten och är därför en sårbarhet i den allmänna opinionsbildningen.

Kognitiva sårbarheter

Vissa sårbarheter uppstår till följd av hur våra hjärnor fungerar. Vi är helt enkelt inte gjorda för att hantera all den information vi utsätts för i dagens samhälle. Genom exempelvis så kallade psykografiska metoder kan personlig information om oss på nätet användas för att förstå hur vi fungerar, till och med bättre än vi förstår oss själva. Enligt vissa uppskattningar finns det upp till 800 datapunkter för varje individ på sociala medier som kan användas för att förutsäga åsikter och beteenden. Inom informationspåverkan utnyttjas våra tankemönster tillsammans med information om oss för att påverka våra uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

Så skiljer sig informationspåverkan från annan kommunikation

För att identifiera fall av informationspåverkan behöver du bedöma i vilken utsträckning kommunikationen är vilseledande, sker avsiktligt och i syfte att störa. Genom att väga samman dessa faktorer vid bedömningen av ett misstänkt fall har du möjlighet att fatta ett informerat beslut om hur du ska agera. Samtliga indikationer kommer inte nödvändigtvis kunna ses framträda samtidigt, men ju fler som identifieras desto högre är sannolikheten att det handlar om informationspåverkan.

Det är ingen slump att tekniker som används inom informationspåverkan ofta överlappar dem som används inom journalistik, offentlig diplomati, lobbyverksamhet och PR. Att efterlikna dessa metoder är ett sätt att dölja informationspåverkan och få den att framstå som tillförlitlig information. Olaglig påverkan såsom hot, dataintrång, utpressning eller mutor faller utanför denna diskussion och ska rapporteras till polisen.

Vilseledande

Tillförlitlig kommunikation är öppen och transparent. Innehållet är trovärdigt och kan verifieras. Informationspåverkan är medvetet vilseledande.

Avsiktlig

Tillförlitlig kommunikation syftar till att bidra till och stärka konstruktiv debatt, även om innehållet eller argumenten kan vara kontroversiella i sig. Informationspåverkan har däremot som avsikt att underminera det konstruktiva samtalet och den öppna debatten.

Störande

Tillförlitlig kommunikation är en naturlig del av vårt samhälle som, även om den naturligtvis ibland kan skapa friktion, stärker vår demokrati. Informationspåverkan stör och försvagar samhällets funktionalitet och vårt demokratiska samtal.

Frågor att fundera över som journalist

  • Kan det finnas någon annan agenda bakom en konflikt än den mest uppenbara att ta hänsyn till vid övervägande om publicering?
  • Vilken tycker du borde vara mediernas roll i det rådande informationsklimatet?
  • Hur skulle journalistik kunna stärka det demokratiska samtalet?
  • Vad händer med journalistikens trovärdighet om medier och journalister låter sig luras av falska konton och handlingar?
  • Finns det en poäng med att medierna borde bli bättre på att bevaka det som händer i sociala medier på samma sätt som den fysiska världen bevakas?