Sammanfattning

Syftet med informationspåverkan

För att identifiera informationspåverkan behöver du först känna till två övergripande strategier som används inom informationspåverkan, nämligen strategiska narrativ och tekniker för målgruppsanpassning. Kunskap om dessa kan hjälpa dig att identifiera informationspåverkan och bidra till insikter om syftet med påverkansaktiviteterna.

Strategiska narrativ

Informationspåverkan innefattar vanligtvis någon form av berättande (eng. storytelling). Skildringen av en händelse, fråga, organisation, plats eller grupp formuleras vanligtvis för att passa in i ett befintligt narrativ. De flesta har till exempel hört talas om rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget. De flesta har hört berättelser om hur människan landade på månen, andra har hört berättelser om att allt är en lögn. På video kan vi se hur astronauter planterar en flagga på månen, vissa tar detta som ett bevis för att månlandningen ägt rum och andra hävdar istället att detta är fejkat. Dessa är typiska narrativ som används omedvetet för att sortera ny information. När vi hör nya berättelser om rymdresor sorterar vi informationen och värderar den i relation till vilken av dessa versioner vi tror på. När sådana berättelser konstruerats och kommunicerats i syfte att uppnå ett visst mål kallas de för strategiska narrativ.

Man kan till exempel hitta på saker om vissa etniska eller religiösa grupper som passar in i folks förutfattade meningar om dessa grupper, alltså det existerande narrativet. Diskussionen kan påverkas på tre olika sätt: antingen genom att man lyfter fram delar av det existerande narrativet, genom att trycka undan andra narrativ eller genom att göra nya kopplingar till orelaterade händelser för att distrahera.

Att identifiera strategiska narrativ och logiken bakom påverkansaktiviteter är ett viktigt steg i att förbereda och ta fram lämpliga strategier för att möta påverkan.

Positivt eller konstruktivt: “Det här är sanningen!”

Försök att konstruera en sammanhängande berättelse om en viss fråga som passar in i,kompletterar eller utvecklar befintliga narrativ.

Negativt eller nedbrytande: “Det här är lögn!”

Syftar till att förhindra uppkomsten av sammanhängande narrativ, eller underminera befintliga narrativ i en fråga.

Undvikande: “Titta här borta!”

Avleder uppmärksamhet från en viss fråga eller ett visst argument genom att distrahera samtalet. I detta avseende används ofta t.ex. humor, memes eller konspirationsteorier.

Målgrupper

Att analysera strategiska narrativ är ett av flera tillvägagångssätt för att förstå logiken bakom misstänkta fall av informationspåverkan. Ett annat sätt är att analysera vem dessa strategiska narrativ talar till, alltså vem den tilltänkta målgruppen är. Riktas narrativen mot hela befolkningen eller mer specifikt mot enskilda grupper eller individer? Används storskalig dataanalys (eng. big data) för att utforma riktade insatser mot personer med liknande personlighetsdrag och åsikter? Används målgruppsanpassning för att utnyttja sårbarheter eller beteendemönster kopplat till den specifika gruppen eller individen? Vet du vem en berättelse riktar sig till blir det lättare att förstå syftet bakom och hur informationspåverkan är tänkt att fungera i det specifika fallet.

Målgruppsanalysen kan avslöja intentionen bakom informationspåverkan. Om du analyserar de strategiska narrativ och kommunikationstekniker som används kan du skapa dig en uppfattning om vem som är den tilltänkta mottagaren och på så sätt skapa en förståelse för syftet och målsättningen med påverkansaktiviteten. Den analysen hjälper dig i sin tur att fatta beslut om hur du ska värdera materialet.

Samhällsnivå: bred publik

Informationspåverkan inriktas mot breda grupper i samhället eller samhället som helhet genom att nyttja stora, gemensamma narrativ.

Sociodemografisk inriktning: specifika grupper

Specifika målgrupper identifieras baserat på demografiska faktorer som ålder, inkomst, utbildning eller etnicitet. På så sätt kan man skapa budskap anpassade för att tilltala gruppens medlemmar.

Psykografisk inriktning: individer

Data om individer används för att identifiera specifika personlighetsdrag såsom politiska preferenser eller beteendemönster, som kan ligga till grund för individuellt anpassad kommunikation.

Tekniker som används inom informationspåverkan

Inom informationspåverkan används en rad tekniker för att påverka människors beslut. Teknikerna är under ständig utveckling där vanligt förekommande tekniker kan delas in i sex övergripande grupper. Inom varje grupp karaktäriseras teknikerna av liknande principer. Genom att förstå hur dessa tekniker ser ut och fungerar har du möjlighet att lättare känna igen och identifiera fall av informationspåverkan.

Samma teknik kan användas som en naturlig del av det demokratiska samtalet i de fall de tillämpas på ett öppet och accepterat sätt eller som en teknik inom informationspåverkan i de fall de används för att vilseleda allmänheten. Att en viss teknik förekommer inom ditt område är därför inte nödvändigtvis ett säkert tecken på att det rör sig om informationspåverkan.

I stället bör du utgå ifrån din bedömning av i vilken grad aktiviteten är avsiktligt vilseledande i syfte att skada samhället och använda din analys av strategiska nar rativ och målgruppsanspassning för att besvara följande frågor:

  • Hur starka är indikationerna på vilseledande och störande syften?
  • Vad säger de strategiska narrativen och den tilltänkta målgruppen om syftet med kommunikationen?

Om användandet av någon specifik teknik förekommer, används den på ett sätt som kan vara skadligt för allmänheten eller samhället?

Social och kognitiv hackning

Social och kognitiv hackning utnyttjar våra sociala relationer och tankeprocesser. Det liknar hackning av exempelvis datorsystem i avseendet att en fientlig aktör försöker lura eller ”hacka” en process genom att utnyttja dess sårbarheter. Vi föredrar till exempel vanligtvis att anpassa oss till vad människor som liknar oss tänker och gör, och har ibland svårt att tänka rationellt när vi exponeras för känslomässigt laddat innehåll.

Dessa förutsägbara beteendemönster kan utnyttjas av fientliga aktörer som avsiktligt trycker på ömma punkter, exempelvis i känsliga samhällsfrågor, för att uppnå sitt syfte.

Vilseledande identiteter

När vi bedömer information tittar vi ofta på källan. Vem kommunicerar med mig och varför? Vad vet de om frågan? Vilka utger de sig för att vara?

Aktörer kan efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller plattformar och använda sig av vilseledande identiteter för att utnyttja budbärarens förtroendekapital.

Teknisk manipulation

Informationspåverkan drar ofta nytta av modern teknologi för att uppnå effekt. Med avancerade tekniska kunskaper kan individer manipulera informationsflödet på internet genom automatiserade konton och algoritmer eller en kombination av mänsklig och teknisk manipulation. Lägg märke till att det inom teknisk manipulation ofta används nya verktyg för att utföra traditionella påverkanstekniker, exempelvis för att skapa vilseledande identiteter online eller för att skapa och sprida desinformation. Detta är ett område som utvecklas långt mycket snabbare än vår förmåga att analysera potentiella konsekvenser och användningsområden. Problem med så kallade deep fakes, maskin- och djupinlärning samt artificiell intelligens, AI, har aktualiserats och vi kan förvänta oss att denna typ av teknologi i framtiden kommer användas i ökad utsträckning.

Så upptäcker du en bot

Botar är effektiva verktyg för att bedriva påverkan på sociala medier. Men de är samtidigt relativt enkla att avslöja.