Att möta informationspåverkan

För journalister handlar bemötandet av informationspåverkan om flera saker. Ett mediehus kan attackeras som organisation/företag på samma sätt som till exempel en myndighet när det gäller spridande av desinformation, hackning av sociala medier och liknande. Bemötande av denna typen av informationspåverkan är sällan en del av det journalistiska arbetet utan något som tas om hand av andra i organisationen och som det bör finnas en strategi för. Råd hur informationspåverkan av det slaget kan hanteras finns ändå med i detta kapitel – det berör det journalistiska arbetet och där finns en del att lära och ta efter även i det journalistiska hantverket. Men ha i beaktande att råden i första hand är till för mediehusets kommunikatörer, marknadsavdelning eller liknande när du läser den här delen av kapitlet.

Den andra delen av detta kapitel handlar om det journalistiska arbetet i ett klimat som präglas av informationspåverkan. Detta finns inte med i Handboken för kommunikatörer och grundas därför på forskning och rapporter som kommer från den brittiska organisationen First Draft.

Kapitlet avslutas med några sammanfattande råd gällande hat och hot mot journalister, något som är närbesläktat med och inte sällan kommer tillsammans med desinformation som ett sätt att påverka information. När det gäller detta område hänvisar vi också till Fojos Demokratijouren där fördjupande information och en helpdesk finns.

Sammanfattning

Bemötande – som organisation

Förberedelser

Den viktigaste delen för att bygga beredskap för att hantera informationspåverkan är förberedelser. De som arbetar på företaget bör vara förberedda på att attacker av olika slag och grad kan komma. Genom att etablera fungerande strukturer möjliggörs ett snabbt och effektivt svar och ett mildrande av effekterna.

De här förberedelserna består av tre huvudsakliga delar:

  • Att skapa medvetenhet om informationspåverkan.
  • Att utveckla budskap, narrativ och en förståelse för på vilket sätt dina målgrupper och intressenter är sårbara för olika typer av informationspåverkan.

Att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys av din organisation i syfte att identifiera och förebygga informationspåverkan.

Skapa medvetenhet

En viktig del i att skapa en beredskap för att hantera informationspåverkan handlar om att öka medvetenheten om de hot och sårbarheter som samhället i allmänhet och ditt mediehus i synnerhet står inför. På samhällsnivå är det bästa försvaret att skapa mötesplatser där journalister är några som tillsammans med till exempel ledare, företrädare för sociala medieplattformar, forskare, kommunikatörer och medborgare kan utbyta kunskap och lärdomar om att möta informationspåverkan.

För ett mediehus som ska göra sig berett för att bemöta informationspåverkan finns det flera saker som kan göras för att bygga upp en kapacitet inom organisationen. Att utse någon eller några som har det yttersta ansvaret och bygger upp sin kompetens inom området för att sedan kunna kommunicera med ledningen och vara rådgivande generellt är en sådan sak. En annan sak är att identifiera behov av och möjligheter till utbildning inom organisationen och en tredje sak är att börja bygga ett nätverk både inom och utom det egna mediehuset för ömsesidigt stöd och utbyte av erfarenheter. En fjärde sak att ha med som förberedelse är vetskapen om att stor transparens och kännedom om mediehusets verksamhet kan förebygga spridning av desinformation om det.

Börja bygga ett nätverk både inom och utom det egna mediehuset för ömsesidigt stöd och utbyte av erfarenheter.”

Bygg förtroende genom strategisk kommunikation

Ett av målen med informationspåverkan är att undergräva människors förtroende för samhällets institutioner, dit många traditionella medier räknas. Effekten kan därför minimeras genom att fokusera på motåtgärder som bygger förtroende för organisationen. Detta är en mycket viktig del i alla strategier för att möta informationspåverkan.

”Ett av målen med informationspåverkan är att undergräva människors förtroende för samhä̈llets institutioner, dit många traditionella medier räknas. Effekten kan därför minimeras genom att fokusera på motåtgärder som bygger förtroende för organisationen.”

När det blir skarpt läge kan det vara svårt att få fram ett korrekt budskap, därför är det viktigt att förbereda det budskap som ska skickas ut. Dessa budskap bör formuleras utifrån organisationens värderingar och på ett sådant sätt att de enkelt kan anpassas till specifika händelser. På samma sätt som mediehus använder budskap för att berätta om nya initiativ eller en ny reportageserie kan budskap också användas för att skapa medvetenhet om falska berättelser eller för att motbevisa dem.

När budskapet utformas är det viktigt att ta hänsyn till de berättelser som cirkulerar om din organisation och vilka övergripande narrativ som drivs. Narrativen hänger samman med läsarnas/lyssnarnas/tittarnas uppfattningar. Tänk på hur enskilda meddelanden bidrar till den värdegrund och det narrativ din organisation vill kommunicera, särskilt i relation till olika målgrupper. Budskap som bygger förtroende för din organisation spelar en viktig roll i att utveckla motståndskraft mot vilseledande och falsk information.

Bemötande begränsas av det faktum att det alltid handlar om att svara på någon annans agenda. Angriparen kan tyckas sätta villkoren, vilket gör att hela principen för att möta informationspåverkan är problematisk. Det känns ofta som att de agerar och du reagerar och att du hela tiden ligger steget efter i motståndarsidans senaste försök.

”Bemötande begränsas av det faktum att det alltid handlar om att svara på någon annans agenda. Angriparen kan tyckas sätta villkoren, vilket gör att hela principen för att möta informationspåverkan är problematisk. Det känns ofta som att de agerar och du reagerar och att du hela tiden ligger steget efter i motståndarsidans senaste försök.”

Det kan därför vara klokare att fokusera på insatser som försvarar demokratiska värderingar såsom den fria debatten och yttrandefrihet – detta som också generellt är själva kärnan och drivkraften för mediehus. Den opinionsbildande processen som har beskrivits tidigare är något som journalistiken bör värna och skydda och det kan göras genom att försöka minimera effekten av sårbarheter i mediesystemet, opinionen och mänskliga tankeprocesser. Här är det viktigt att det utgås ifrån strategisk, väl avvägd och samtidigt faktabaserad respons.

Det är värt att upprepa att arbetet med att möta informationspåverkan aldrig får leda till att den offentliga debatten tystas ner. Det skulle motverka själva syftet med att möta informationspåverkan, leda till ökad polarisering och till att samhällets funktioner undermineras. Öppen och demokratisk debatt måste alltid skyddas och uppmuntras.

Vilket är ditt mediehus berättelse och målgrupp?

Ett starkt narrativ om en organisation kommer ur en tydlig värdegrund och målbild inom organisationen. Anpassa budskapen som skickas ut till det övergripande narrativet som önskas kommuniceras.

Genom att analysera och försöka förstå vilka faktorer som bidrar till de narrativ som ditt mediehus vill förmedla skapas en förståelse för mediehusets sårbarheter.

Angrepp i form av informationspåverkan möts bäst genom att upprätthålla och stå fast vid de värderingar ditt mediehus står för.

Lär känna din målgrupp för att förstå var största sårbarheten när det gäller informationspåverkan finns. Det kan till exempel handla om en viss åldersgrupp eller boende på en viss ort. De mest sårbara delarna bör prioriteras när det gäller att ha ett budskap förberett, kanske behövs också ett nätverk med nyckelpersoner som kan hjälpa till att nå ut till de mest sårbara målgrupperna. Det finns experter att anlita när det gäller målgruppsanalys. Den analysen kan vara till stor hjälp för att minska skadan om mediehuset utsätts för informationspåverkan.

Känn till mediehusets risker och sårbarheter

Förutom ovanstående åtgärder bör mediehuset även göra en bedömning av hur informationspåverkan kan hota mediehusets verksamhet.

En sådan analys kan göras i följande steg:

  1. Utgångspunkt. Vilken roll har ditt mediehus i samhället? Vilka metoder kan användas för att identifiera och utvärdera hot och risker? Vilka gränsdragningar och perspektiv kommer att tillämpas i analysen?
  2. Riskbedömning. Vilka är de tänkbara hoten och riskerna? Vad är sannolikheten för att dessa ska realiseras och vilka är de tänkbara konsekvenserna? Vilka situationer bör bedömas i relation till mediehusets krishanteringsförmåga? Vilka förebyggande åtgärder bör vidtas?

Sårbarhetsbedömning. Hur påverkas ditt mediehus av olika scenarion? Vilka konsekvenser skulle informationspåverkan kunna få och hur kan din organisation hantera, stå emot och återhämta sig från dessa?

Riskhantering – att välja rätt respons

Det finns ingen färdig lösning som kan användas för att bemöta alla fall av informationspåverkan. Informationspåverkan förekommer i olika former och alla mediehus har inte heller av samma sårbarheter eller förutsättningar. Därför är det viktigt att skräddarsy responsen. Genom grundliga förberedelser kan det skapas övergripande ramar för lämpliga motstrategier som passar ditt mediehus och som kan anpassas till den specifika situationen.

En lämplig respons bör stå i proportion till hur allvarlig situationen bedöms att vara. MSB föreslår fyra olika grader av respons där varje nivå också har förslag till mer specifika metoder.

Den första responsnivån handlar om att bedöma situationen. Detta är en neutral åtgärd som samtidigt signalerar att mediehuset är medvetet om situationen och planerar att ta reda på fakta.

Den andra nivån består i att informera allmänheten och nyckelintressenter om situationen och hur ni som mediehus ser på frågan. Detta är en något mindre neutral åtgärd där även fakta redovisas. Dessa båda nivåer är utgångspunkten för en faktabaserad respons och kan tillämpas i de flesta fall av misstänkt informationspåverkan. Om felaktig information tillåts cirkulera utan att den korrigeras kan det bidra till att uppfattningar om mediehuset, dess målgrupper och arbetsmetoder baseras på felaktigheter. Att bedöma situationen och informera den identifierade målgruppen bör därför alltid vara den första åtgärden. Fundera på hur den felaktiga informationen kan påverka mediehuset och dess verksamhet. Försök ta reda på vem som sprider informationen, hur stor spridning den har och vilket eller vilka ämnen som berörs och systematisera insamlandet.

Om felaktig information tillåts cirkulera utan att den korrigeras kan det bidra till att uppfattningar om mediehuset, dess målgrupper och arbetsmetoder baseras på felaktigheter.

Om information som sprids är felaktig bör första steget vara att svara med en rättelse. Många experter anser att desinformation bäst bemöts med korrekt information. Andra menar att ett rättat budskap enbart får effekt bland de som är intresserade av att ta reda på sanningen. Det förberedande arbete med målgrupper och narrativ hjälper till vid bedömningen av vilken åtgärd som är lämplig i det specifika fallet.

Den tredje nivån innebär kommunikativa åtgärder där mediehuset förespråkar en viss position. Detta innebär att det aktivt argumenteras för mediehusets egna fakta eller budskap i relation till vinklade eller falska budskap.

Den fjärde nivån handlar om att försvara mediehuset genom att rikta specifika insatser mot angriparen eller angriparna. Dessa båda sista kategorier utgör grunden för en argumenterande respons och bör användas sparsamt, samtidigt som de kan vara nödvändiga i särskilt allvarliga situationer och i sådana fall bör mediehusets ledning vara med i processen. Se också till att åtgärderna är förenliga med demokratiska principer, yttrandefrihet och med andra regelverk, till exempel mediehusets regler för kommentarsfält på sociala medier.